Dag

Landstingspolitiker (s) från Stockholm.

fredag, februari 27, 2009

Jag längtar efter första maj.......


För mig är första maj en av årets roligaste och underbaraste dagar. Det är en dag då man kan lämna vardagspolitiken och få ägna en stund åt värderingar och långsiktiga visioner. För oss som är demokratiska socialister i Olof Palmes anda och stolta över att vara en del av arbetarrörelsen så är det en av årets högtidsstunder.

Nu har jag förstått att årets första maj affisch, nästan är klar. Den är formgiven av Stina Wolter och lyckas väl med att kombinera känslan av vad första maj är, med ett modernt bildspråk. Jag tycker att den är alldeles underbar. Även om jag har förstått att en av mina vänner i Solna tycker att den är fruktansvärd. Vad tycker du?

onsdag, februari 25, 2009

Vårdval stockholm första året.....

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4498477.ab

Idag presenterar vi en utvärdering av vårdval Stockholms första år.

Jag är för din och min rätt att välja läkare eller vårdcentral.

Det vårdval som de borgerliga i Stockholm har satt i sjön handlar i verkligen inte om ökad patientmakt utan snarare om privata vårdbolags rätt att bestämma var vård ska bedrivas. När man kombinerar det med ett ersättningssystem som inte ser de stora klass och folkhälsoklyftor som finns i stockholmsregionen då framstår Filiipa Reinfeldts tal om jämlik och rättvis sjukvård som ett stort blått falskspel.

Här är länk till själva rapporten.

fredag, februari 20, 2009

Mer om bristen på näringspolitik....

Dagens Arena har en utmärkt artikel som understryker det som jag skrivit om SAAB.

onsdag, februari 18, 2009

Ägandet och SAAB

Genom åren har jag mött många politiker som på fullt allvar menar att ägarfrågor är oviktiga. Det handlar självfallet om många liberaler men också om socialdemokratiska så kallade "funktionssocialister". Tesen de driver att man helt och hållet ska strunta i vem som äger olika verksamheter. Samhällsintresset kan regleras via lagstiftning som begränsar ägarnas handlingsfrihet.

Själv har jag alltid varit skeptisk till resonemanget, i synnerhet när det gäller vad jag skulle vilja kalla för samhället viktiga/strategiska företag. Jag påstår att det är ohört viktigt för samhället vem eller vilka intressen som t.ex. kontrollerar banker, energiproduktion eller stora branscher där många människor finner sin utkomst.

Nu på morgonen domineras nyheterna av general Motors och SAABs bekymmer. Som stockholmare kan man aningslöst påstå att detta angår ju inte oss. I det fall SAAB läggs ner så drabbas ju bara ett gäng bilarbetare i en obskyr ort som heter Trollhättan. Vad en hel del stockholmare (i synnerhet borgerliga dylika) inte förstår är att Stockholm lever av och är beroende av hur det går för näringslivet i resten av Sverige. Våra banker, våra försäkringsbolag och våra konsulter drabbas i ledet därefter om t.ex. stora svenska basindustrier som verkstads- och bilundustrin tillåts gå under.

För SAABs del är ett av huvudbekymren Sveriges och svenska politikers ointresse för just ägandefrågan. När SAAB en gång i tiden såldes av Wallenbergarna, så försvann ledningen och kontrollen av utvecklings- och forskningsavdelningarna till USA. Därefter återstod egentligen bara namnskylten i ett grovt vanskött företagsimperium. SAAB var ett företag som mjölkades ur det värde som fanns just i företagets logotype.

De amerikanska ägarna ställer idag regeringen och sverige inför ett nästan omöjligt val. Ta över ansvaret över det här vanskötta företaget eller acceptera att en viktig komponent i svensk fordonsindustri går under. Ägandet av SAAB under tjugo år tillbaks i tiden visar sig nu vara; viktigt och av avgörande betydelse.

Den borgerliga regeringen och Maud Olofsson måste hantera situationen. Att helt och hållet på ideologisk grund utesluta statligt ägande tycker jag är grovt oansvarigt. I det krisläge som fordonsindustrin befinner sig runt om i hela världen, tycker jag inte att en svensk regering med ansvar för framtida näringspolitik och välfärdsutveckling borde kunna utesluta någon lösning på förhand.

Regeringen utesluter som bekant inte statligt ägande och kontroll av den för landet viktiga banksektorn, samma borde gälla för fordonsindustrin.

söndag, februari 15, 2009

Idioti på konstfack

Först hotar en student att ta livet av sig genom att hoppa från Liljeholmsbron. Hon blir intagen på S:t Görans psykakut där hon biter och slår personal samt skrämmer de patienter som är sjuka på riktigt. Själv bedriver hon KONSTNÄRLIG VERKSAMHET.

Nu visar det sig att en annan student aktivt video dokumenterar och sen ställer ut vandalisering av en tunnebanevagn. Allt för att vi som reser kollektivt i Stockholm ska ha en trivsam KONSTNÄRLIG MILJÖ omkring oss.

Man tar sig för pannan. För en gång skull gör moderaten Wennerholm rätt när han polisanmäler Konstfack.

lördag, februari 14, 2009

Den eviga tragedin

Jag tillhör de där som slits mellan vrede och total uppgivenhet inför det drama som utspelar sig i Palestina/Israel. Två folk verkar vara inbegripna i en evig dödsdans som oundvikligen leder till kaos och misär för bägge parter.

Lösningen finns. Det vill säga att man respekterar den internationella folkrätten, att ockupationen upphör och två stater skapas sida vid sida. Israels olagliga ockupation måste upphöra och bosättningarna på västbanken måste utrymmas.

Samtidigt är lösningen mer omöjlig än någonsin. extremister å ömse håll tillåts ta makt över utvecklingen. Utgången av det Israeliska valet är en tragedi. Den reella makten över Israel ligger nu hos rasisten Lieberman.

På den palestinska sidan slits makten mellan korruptionens PLO och extremisternas Hamas.

Det senaste exemplet på vansinnet är väl dagens nyhet om att Hamas nu är beredda att ingå vapenvila med Israel. Det senaste halvårets smutsiga spel kring Gazaremsan har definitivt bidragit till att de israeliska krafter som eventuellt var intresserade av en freduppgörelse definitivt är marginaliserade. Nu går Hamas med på vapenvila.....

Etiketter: ,

lördag, februari 07, 2009

Sopgubbarnas strejk

Sopkaoset väntar.

Sopgubbarna i Stockholms innerstad och närförorer har gått ut i vild strejk basunerar nyhetsdrakarna ut. Orsaken är att det företag som vunnit stadens upphandling gjort det genom att lägga ett bud som innebär att att gubbarnas löner ska sänkas med 3-4000 kronor i månaden.

Transport som organiserar sopgubbarna menar att entreprenören bryter mot det gällande kollektivavtalet och har dragit saken inför Arbetsdomstolen.

Vad tidningarna inte skriver om är att konflikten i grunden orsakas av de borgerliga partiernas bristande respekt för ordning och reda på arbetsmarknaden. I den upphandlingspolitik som de bedriver i Stockholms stad (likadant är det i landstinget) så menar man att kollektivavtal inte är något som man kan ta hänsyn till i upphandlingar. Följden av deras upphandlingspolitik blir lönedumpning.

För egen del har jag inget emot att man handlar upp den här typen av tjänster. Det kan leda till både bättre priser för medborgarna och om man gör det rätt till förbättrad kvalitet. Men ett oavvisligt krav är att man kräver (redan i upphandlingsunderlaget) att alla som lägger bud ska vara beredda att acceptera kollektivavtals-liknande villkor. När vi socialdemokrater krävt detta så röstas vi ner av de borgerliga majoriteterna.

Att anställda i upphandlade verksamheter protesterar mot extrema lönesänkningar tycker jag är i allra högsta grad förståeligt. Nu får stockholmarna betala för borgerlig aningslöshet.

Ser nu att Roger Mogert har agerat i saken. Vilket jag tycker är bra. Ulla Hamiltons(M)försök att vrida sig undan ansvaret för en riktigt dåligt genomförd upphandling tycker jag talar för sig själv.

Etiketter:

fredag, februari 06, 2009

Lite mer kärnkraftsresonemang....

När man studerar de borgerliga ledarsidornas kommentarer till centerns kärnkraftskapitulation så slås man av frågans komplexitet. Rent partitaktiskt/strategiskt så är det troligen ett smart drag av de borgerliga partistrategerna. Centerpartiet förlorar visserligen väljare, men på lång sikt är ett av borgerlighetens värsta problem antalet partier. C eller KD bör rationaliseras bort.

Å andra sidan löper socialdemokratin risk för väljarförluster. Många socialdemokrater (däribland en del av mina nära vänner) gillar kärnkraft. De gör det eftersom de tycker om tung basindustri, storskaliga lösningar och eftersom de brinner av vad jag skulle vilja kalla för teknokratisk framtidstro. Det är väl bäst att tillägga att jag inte heller står helt främmande för den typen av resonemang.

Mitt motstånd till kärnkraft beror helt på avfallsfrågan. När jag hör Hamilton (fp) eller vd:n för det statliga kärnavfallshanteringsbolaget (SKB) förkunna att vi visst har löst frågan så kan jag inte låta bli att småle. Plutonium ett av världens farligaste ämnen, produceras i kärnkraftverk. Plutonium har en halveringstid på 10 000 år. Det är längre tid än den mänskliga civilisationens historia. Om nu Hamilton och SKB:s ledning tror sig kunna garrantera vad som kommer hända under tiotusentals år framöver så besitter de förmågor som jag tycker är "oerhört" beundransvärda.

För kärnkraftsvännerna kan borgaralliansens besked te sig glädjande. Jag tror dock att eftertankens kranka blekhet snart kommer infinna sig bland de flesta ganska snart. Energipolitik kräver långsiktighet. Att förvandla kärnkraftsfrågan till blockpolitik, som borgaralliansen nu har gjort, är oerhört kortsiktigt och korkat. För den som vill ha kärnkraft borde frågan inställa sig.
- Vem vågar satsa på kärnkraft i det politiska landskap som nu avtecknar sig?

torsdag, februari 05, 2009

Vart ska centerextremisterna ta vagen?

Dagens utspel av borgaralliansen som innebar centerpartiet tar avstand fran den politik drivit i 40 ar far mig och tanka pa den gamla Hasse&Tage sketchen med Centerextremisten. I sketceh for den som inte kanner till den sa driver Hasse&Tage hejdlost med centerpartiet och dess brist pa politisk ideologi. Sketchen var rolig och genialt elak (och lite orattvis).

Den davarande centern var ju en stor politisk kraft som var sjalva karnan i borgerlighetens kamp att bli med den socialdemokratiska regeringen som suttit vid makten sen det tidiga trettiotalet. Det var tva fragor som drev den davarande centerrorelsen decentralisering och motstand mot karnkraft.

Dagens centerrorelse gor inget at den svara krisen i Norrland som snart hotas avfolkas helt. Idag kom spiken i kistan, man ger upp motstandet mot den storskaliga, teknokratiska karnkraften. Vart ska centerextremisterna ta vagen?

måndag, februari 02, 2009

Rolf Mirlas

Får precis höra att Rolf har avlidit. Det gör mig ledsen och chockerad. I mina ögon var Rolf alltid en dynamisk eldsjäl. Han fullkomligt vibrerade av energi och han hade alltid glimten i ögat. När jag träffade honom senast i torsdags kväll så pratade vi länge om allt som borde göras NU. Saknaden blir stor.

Bloggtoppen.se