Politiskt ansvarstagande?
I dessa dagar av sjukhuskris i Stockholm där den ena larmrapporten efter den andra om överbeläggningar på Stockholmssjukhusen följer efter den andra, känner jag stor frustration över hur sjukvården och dess
förutsättningar hanteras i Stockholmslandstinget.
Både Anna Starbrink (FP) och Filippa Reinfeldt (M) har de senaste dagarna strött
omkring sig mycket märkliga kommentarer. När situationen
imploderar så svarar både Starbrink och Reinfeldt med panikreaktioner och med
att försöka att skylla ifrån sig på alla andra. Än är det vårdpersonalen, än är
det sjukhusledningarna. Under julledigheterna när vi hade den förra
sjukhuskrisen så låg problemen hos arbetsmiljöverket och socialstyrelsen.
Aldrig någonsin är de som är folkvalda, som har uppdraget att sköta sjukvården
i Stockholm ansvariga.
Problemen är inte nya, de har varit kända länge.
Landstinget har inget konstitutionsutskott, tyvärr. Vi har dock
landstingsrevisorer. Jag tänker be dom att granska hanteringen av
vårdplatsbristen i Stockholm.
I övrigt så är det medborgarna
som har att bedöma ansvarsfrågan i nästkommande val. Vill man ha folkvalda som hanterar sjukvårdens utmaningar eller vill man ha ett gäng som ignorerar larmsignaler och som sen när problemen inte längre går att förneka, väljer att skylla ifrån sig?