Budgetdebatten i stadshuset
Nu är det stora budgetspektaklet i stockholms stadshus igång. För oss som gillar politik är det en kul övning i retorik och dessutom väldigt klargörande vad gäller de politiska skillnaderna.
Två saker gör mig extra beklämd vad borgerligheten i Stockholm stad. Ifall de tar över så kommer utförsäljningen av hyreslägenheter att fortsätta, dvs bostadssegreagtionen kommer förstärkas. Det andra är att de vill försvaga den idag redan bristfälliga kommunala demokratin i staden genom att lägga ner stadsdelsnämnderna.
I övrigt råder privatiserings- och skattesänkningsfundamentalism inom borgerligheten, men det tror jag är inbyggt i borgerlighetens själ.
posted by Dag @ fredag, november 11, 2005
9 Comments:
Tyvärr Dag Larsson, det är ni på vänstra flanken som är grumliga i er syn statsdelsnämnderna. Är själv vänsterväljare men tvingas hålla med moderaterna beträffande sdn. Det är en tragedi för oss väljare att ni så envist vägrar se verkligenheten beträffande sdn. Ni bjuder verkligen borgarna på en massa poäng. Varje barn fattar att stan kunde styras effektivare och med bibehållen demokrati med en sammanhållen organisation. Varför frågar ni er inte varför moderaterna just har så stor väljarsympati när er ideologi ändå är mer attraktiv? Jag arbetade själv i stan när sdn-reformen genomfördes. Det är ett hån mot både anställda och medborgare när ni försöker smälla i oss att det är demokrati att kunna gå och lyssna på nämndsammanträden...Hur kan ni (s)vika oss på detta idiotsätt, att släppa fram borgarna med alla konskevenser det innebär. Lägg ner sdn snabbt som satan så att vi kan få ordentlig och äkta vänsterpolitik.
Det finns mkt att berätta om sdn, men ni verkar inte intresserade av att få veta...
Jag inser att många anställda tyckte att stdn var ett dumt påfund när de inrättades, och ja, visst finns det nackdelar med stadsdelsnämnderna.
Min utgångspunkt är dock att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att få en kommunal demokrati att fungera med 800.000 innvånare och 101 folkvalda politiker verklsamma i ett hus på Kungsholmen.
Ur demokratisk synvinkel borde man dela upp stockholm i flera kommuner. Det som talar emot det, är att Stockholm som sammanhållen kommun är en fantastisk möjlighet, att göra omfördelning mellan rika och fattiga. mellan välbärgade stadsdelar och utsatta.
För mig landar det i kompromissen:stadsdelsnämnder.
För moderater däremot verkar det viktiga endast bestå i att sänlka skatter samt att så långt som möjligt undvika lokalt förankrade politiska strukturer.
Allt detta sagt med stor respekt och insikt i att man även med vänstersympatier kan vara emot stdn.
Sen tror jag att det är ganska få väljare som egentligen bryr sig i hur staden organiseras. De bryr sig om att välfärden fungerar, en del utav dem tycker desssutom att man ska ha möjlighet att kunna föra dialog med folkvalda politiker emellanåt.
Tja, New York med lika många invånare som hela Sverige har ett fullmäktige på drygt 50 pers + borgmästaren. Sedan finns fem stycken "borroughs" men även dessa är ju var och en större en hela Stockholms stad. På Manhattan är man tryggare och har roligare än i sthlm. Sedan finns det givetvis ett par problematiska områden som exempelvis Bronx, men till skillnad från de svenska trasselområdena går dessa åt rätt håll.
Det handlar om vilken politik som bedrivs, inte hur många politiker som bedriver den. Dessutom handlar det om att kf-ledamöterna i NY var och en besitter makt. Dag vet mycket väl att så inte är fallet i Stockholms kommun. Inte i något av partierna. Man är uppdelade i talespersoner och backbenchers, Dags parti delar uppdragen mellan två fallanger som hatar varandra och därför agerar överrockar åt varandra.
Det är skitbra att du funderar kring demokratifrågan, Dag. Det borde fler politiker göra. Du har dock börjat nysta i helt fel ända.
Hela frågan handlar i grunden om hur man tycker att demokrati skall fungera.
Min vision bygger på att många deltar. Sen inser jag att man av nödtvång tvingas arbeta med representativ demokrati. Om då de folkvalda representanteran är så få att de kan liknas vid nästan utdöda djur så får man en i mitt tycke dåligt fungerande demokrati.
Dina fåniga och i grunden okunniga kommentarer om hur det står till i mitt parti lämnar jag därhän.
Fåniga och okunniga? Jag citerar vad dina partivänner skriver i tidningar och vad ni säger på presskonferenser.
Men strunt i det nu. Poängen är ju att det är primitivt att sätta likhetstecken mellan antal politiker och människors makt över sin vardag.
Ta de sjukvårdsberedningar du och dina kollegor införde i landstinget. De fattar inga beslut och gör inget vettigt över huvud taget. Detta alltså i motsats till de gamla sjukvårdsstyrelserna som hade beslutanderätt, vilket uppenbarligen störde dig eftersom de nu är avskaffade.
Detta är inte borgerligt gnäll. Jag är ju faktiskt suppleant i landstinget och känner massor av sossar i både stad och län. Oroväckande (för dig alltså) många delar min uppfattning om er omorganisering. Ord som "skendemokrati" är inte helt ovanliga. Jag skulle därför ta det lite lugnare med att anklaga borgerliga politiker för att vara odemokratiska när de vill avskaffa SDN. Sopa framför egen dörr, vettja.
Det är ju din bedömning att sjukvårdsberedningarna inte gör något vettigt. Det är en uppfattning som jag inte delar. Måhända stämmer din uppfattning på de borgerliga politikernas prestationer i dessa beredningar.
Om man dessutom tror att en stad med 750 000 innevånare kan få en fungerande kommunal demokrati, med enbart 101 politiker placerade i tegelbaracken på Kungsholmen. Så hävdar jag att man har en i mitt tycke märklig syn på vad kommunal demokrati innebär.
Tja, jag kan ju meddela att ett antal av dina partikollegor anser att dina beredningar är resursslöseri och skendemokrati, eftersom de till skillnad från de gamla sjukvårdsstyrelserna inte fattar beslut. Att hävda att ett antal fritidspolitiker sitter i kostsamma församlingar som inte har något inflytande eller lämnar avtryck i vare sig fullmäkitge eller landstingsstyrelsen är om något märklig kommunal demokrati.
Jag vill ha färre politiker med tydligare roller. Då vet folk vilka de ska klaga på och ringa när de vill ha något gjort. Säg mig, hur många människor (som inte löst medlemskap i något parti) tror du känner till namnet på en enda beredningsordförande...?
Din syn att alla de storstäder med betydligt mer slimmade politiska modeller skulle vara demokratiskt underlägsna Stockholm län och stad (där man i den sistnämnda svek vallöften på order från statsministern) känns en smula fördomsfull...
Nu får du väl bestämma dig. Är det politikens villkor, sjukvårdsberedningarna, kommunal demokrati, sossarnas allmänna ondska som du vill diskutera. Din argumentationslinje spretar åt alla möjliga håll.
Fortfarande kvarstår den centrala frågan som den här diskussionen började med. Blir det bättre kommunal demokrati utav att man centraliserar all kommunal beslutsmakt till Stockholms stadshus?
Debatten startade med du skrev i bloggen att borgarna är dumma för de vill lägga ner stadsdelsnämnderna. Jag skrev att du själv varit med om att lägga ner sjukvårdsstyrelserna och ersatt dessa med beredningar som inte kan fatta beslut, vilket kullkastar hela poängen med lokala sjukvårdsorgan. Jag skrev även att eftersom jag själv är landstingspolitiker så vet jag att det inte bara är borgerliga politiker som retar sig på detta.
Det fel du gör är att du mäter demokrati i politikernas andel av folmängden vilket en något primitiv metod, om jag så får säga.
Jag illustrerade detta med att skriva att i New York -som haft Stockholms problem gånger ungefär 1000- så är man på helt rätt väg. Gatorna blir säkrare för varje år, den grova brottsligheten har minskat med mer än hälften. Som ett resultat av detta går ekonomin på högvarv och färre och färre är arbetslösa.
Stockholm går åt helt motsatt håll. Din regering lägger 25 miljarder på Norrbottniabanan medan trafiken i Stockholm istället ska utsättas för ytterligare en skatt, nämligen den ni lovade att inte införa. Samtidigt är gatorna mer och mer osäkra. Rånen ökar, våldtäkterna ökar etc, etc, etc. Detta löser ni genom att lägga ytterligare regleringar på krogarna, bekämpa 7-Elevens rätt att sälja korv och lägga miljoner på trams som Vantörfestivalen.
Ni gör många saker dåligt, medan New York-politikerna (som administrerar en 8 gånger så stor stad med ett hälften så stort fullmäktige och inget landsting) går några saker bra. Jag menar att deras demokrati fungerar bättre eller i vart fall inte sämre än vår.
Slutligen en fråga: Om just antalet politiker är så himla viktigt, varför bidrar du aktivt till att hålla ned det genom att sitta på både en stol i landstinget och en i kommunen...? Lider möjligen den stora folkrörelsen av samma brist på folk som man gör på rörelse?
Skicka en kommentar
<< Home