Dag

Landstingspolitiker (s) från Stockholm.

tisdag, april 25, 2006

Dr Strangelove och Iran

Följer med stigande oro krigshetsen mot Iran. Det blir mer och mer uppenbart att nästa land i den muslimska världen som står på tur att angripas av den kvarvarande supermakten är Iran. Landet är förvisso en avskyvärd kvinnoförtryckande halvdiktatur. Men frågan är om hoten om angrepp är rimliga i det här läget?

Ja det är i högsta grad angeläget för mänsklighetens skull att stoppa spridningen av kärnvapen. Men varför kör västvärden med dubbel bokföring?

- De atommakter som är drivande i icke- spridningsavtalet, har för sin del åtagit sig att minska sitt atombombsinnehav. Intet sker.

I själva verket tolereras Israels kärnvapeninnehav och man har i tysthet accepterat att Pakistan och Indien skaffat kärnvapen. Det sistnämnda landet belönas dessutom av USA i form av utecklat samarbete på kärnkraftssidan.

När då ett muslimskt land planerar att skaffa egna så höjs tonläget dramatiskt.

I dagens Svenska dagblad skriver Gunnar Jervas om orimligheterna i att det globala samfundet ställer olika krav beroende på vem det är id en här typen av frågor.

Själv hoppas jag mest att vi slipper uppleva dr Strangelove i praktiken.

8 Comments:

At 1:07 em, Blogger Johan Ingerö said...

Krigshetsen MOT Iran? HALVdiktatur?

Allvarligt talat; håll dig till landstingspolitiken.

 
At 2:49 em, Anonymous Anonym said...

Landet är förvisso en avskyvärd kvinnoförtryckande halvdiktatur.

Halvdiktatur, enligt Dig. Vad som fattas för att Iran skulle klassas som diktatur?

I själva verket tolereras Israels kärnvapeninnehav och man har i tysthet accepterat att Pakistan och Indien skaffat kärnvapen………
När då ett muslimskt land planerar att skaffa egna så höjs tonläget dramatiskt.


Du missade två saker. Varken Israel, Pakistan eller Indien hotar radera något land ur världen. Det gör muhammedansk ”halvdiktatur” Iran varje vecka.
Dessutom är Pakistan muslimsk land, islam är statsbärande religion.

Lubbe Ferrysson.

 
At 5:24 em, Blogger Dag said...

Allvarligt talat Johan, håll dig till primitivt Natoälskande.

Fast jag måste ändå konstatera att äntligen bytt fotografi. Det var till det bättre.

 
At 5:26 em, Blogger Dag said...

Till Lubbe. Min inställning är att världen borde hindra ALLA nya kärnvapenmakter från att etablera sig. Dessutom så är du nog ganska ensam om att tycka att det inte är ett problem att Indien och Pakistan skaffat sig kärnvapen.

 
At 11:56 fm, Blogger Johan Ingerö said...

Ska erkänna att jag var riktigt arg när jag skrev min första kommentar. Jag borde ha väntat ett dygn med att kommentera. Din debattnivå är inget skäl för mig att sänka min. Här kommer en något mer avslappnad invändning:

Iran är de facto det land i världen som ägnar sig mest åt krigshets. De har en tydlig policy om att ett helt land ska förintas, och de håller på att skaffa sig möjligheter att göra det. Det är dessutom ett av världens mest repressiva regimer, med offentliga avrättningar meddelst hängning, stening etc för en lång uppsjö av brott, inklusive äktenskaps- och sedlighetsbrott.

Det du kallar "krigshets" mot en "halvdiktatur" handlar om västmakters försök att hindra en extremt aggresiv regim med folkmord som officiell policy att införskaffa kärnvapen och därmed hota att ta livet av miljontals människor med ett knapptryck.

Man kan med fog jämföra med andra världskriget, som definitivt inte gått vägen om Hitler lyckats i sina nuklera ambitioner. Jag tror inte att någon idag skulle beklaga ett flyganfall mot en nazitysk kärnvapenfabrik om det hade varit enda sättet att hindra nazisterna från att komma ver det yttersta vapnet.

Men detsamma gäller alltså inte idag. Du jämför ett lands innehav av kärnvapen med ett annat utan att reflektera en sekund över vad som skiljer det ena landets regim från det andra landets dito.

Alltså; att britterna har bomben hade varit ett gigantiskt problem -om Tony Blair hade varit en blodtörstig fundamentalist-diktator med en intensiv önskan att utplåna Irland. men nu är det inte så, vilket jag förmodar att du känner till eftersom han kampanjat för ditt parti...

Vad gäller Pakistan håller jag med om att det är extremt bekymersamt att de har kärnvapen. Även om militärdiktaturen Pakistan är betydligt pålitligare än teokratin Iran så är det fortfarande en diktatur. Däri ligger hotet, inte i arsenalen.

Den som tagit del av Rudolph Rummels forskning vet att två demokratier aldrig startat krig mot varandra. Därför är det inget problem att demokratier innehar kärnvapen, och så länge diktaturerna har det så MÅSTE demokratierna ha det. Så enkelt är det, som sossarnas PR-byrå skulle sammanfatta det.

Indiens kärnvapeninnehav är i sig inget problem, eftersom landet inte styrs av enväldiga tyranner. Däremot finns det en annan typ av problem, nämligen att Indien ännu inte besitter den tekniska kompetens som man bör förvänta sig av de länder som innehar dessa vapen.

Vad gäller ditt vedervärdiga grepp att brännmärka de som tycker som jag som rasistiska muslimhatare så kan jag väl bara konstatera att Pakistan är ett muslimsk land, om du inte förrut visste det. Bland annat tillämpas Sharia-lagstiftning
med svåra kroppsstraff för den som "kränker profeten".

Vad beträffar USA:s inställning till muslimer så kan det vara angeläget att påminna om att det var USA, och inte ditt älskade FN, som räddade kosovoalbenerna från etnisk rensning. Vilken religion de oftast har kan du ju lämpligen kolla upp innan ditt nästa tappra försök att ge dig in i utrikespolitiken.

För att avsluta Pakistan-tråden så kan jag bara konstatera att såsom varande kärnvapenmakt har landets kritiker inget anant val än att använda sig av de diplomatiska metoder som står till buds.

Iran är -än så länge- ingen kärnvapenmakt. Det innebär att man kan hindra dem från att bli det. Dock; när de väl lyckats skaffa sig kärnvapen rä det inte längre möjligt, eftersom de då kommer lägga en ganska ansenlig del av världen i ruiner.

Alltså kan man stoppa dem nu, eller misslyckas med att stoppa dem senare.

Lycka till framöver.

 
At 5:23 em, Blogger Dag said...

Ja när du höjer din debattnivå över din vanliga så förtjänar du seriösa svar.

Jag är ingalunda säker på vad som är rätt eller fel vad gäller mellanösternpolitiken. Jag diskuterar och jag ger uttryck för den växande känslan av oro och tvivel jag känner.

Själv tillhörde jag dem som stödde USA:s och FN:s insatser mot Irak efter Saddams Husseins invasion av Kuwait. Jag tyckte dessutom att det var fel att man inte fullföljde den gången och avsatte Saddam direkt.

Det grundläggande skälet för mig att vilja se Saddam avsatt och ställd inför rätta var Bathregimens folkmord av Kurder i Halabja. (Som förövrigt utfördes när USA och Saddam Hussein var allierade).

Vid den sista invasionen var jag tudelad. Jag ansåg att det var Helt rätt att avsätta Saddam Hussein.

Idiotin att göra det utan att ha en plan för vad som borde göras efteråt var däremot skrämmande. Riktigt uppseendeväcande var dessutom USA:s brott mot den internationella folkrätten när USA som ockupationsregim)valde att privatisera Irakiska bolag och tillgångar.

Min lärdom var hurssomhelst att inte okritiskt acceptera USA:s och västvärdens förenklade propagandabilder rörande mellanöstern.

Så till min slutsats. Den iranska regimen förtjänar förakt. Den Iranska presidenten är galen, utan tvekan. kamp mot Irans kärnkraftverk, och eventuella tillverknig av atombomber skadas dock i grunden av att USA och Storbrittanien själva struntar i sina åtagande gentemot ickespridningsavtalet.

När vi dessutom finner oss i att flera andra internationellt sett tveksamma länder (Pakistan och Israel är väl de tydligaste exemplen) så övergår upprördheten och rättspatoset i hyckleri och propaganda. Internationell rättsordning måste bygga likabehandling, inte på vad enskilda råkar tycka om olika regimers politik.

 
At 2:57 em, Blogger Johan Ingerö said...

Ok, det där lät onekligen rimligare.

Men faktum kvarstår; vare sig diktaturen Pakistan eller demokratin Israel har utplånandet av en annan stat som officiell policy. Detta, och inget annat, utgör det riktiga hotet. Uner kalla kriget utgjorde kärnvapeninnehavet en garant för fred (MAD-politiken) och på ett liknande sätt förhåller det sig mellan Pakistan och Indien.

Iran har dock som mål att använda sina kärnvapen och har ofta uttalat att Israel ska torkas bort från kartan/utplånas/etc. Vi talar alltså inte om någon gammal MAD-politik utan snarare MAD i ordets engelska betydelse.

Sedan är det verkligen helt oacceptabelt att jämföra Iran med Israel. Varken styrelseskick, faktiska politiska mål eller säkerhetsläge medger en sådan jämförelse.

 
At 9:03 fm, Blogger Dag said...

Israel är en stat som jag är extremt dubbel inför. Det är en en demokrati i en mycket utsatt miljö. Dessutom har landet genomfört omfattande spännande sociala experiment. Bara för att ta Kibutzrörelsen som ett exempel.

Samtidigt bryter landet konsekvent mot ett otal FN resolutioner som kräver att den folkrättsligt kriminella ockupationen av Palestina skall upphöra.

Sen är det min uppfattning att även om man ska vara föriktigt med att döma andra länder som lever under helt andra förutsättningar. Så kan knappast vara till fördel för världsfreden att landet innehar kärnvapen. På samma sätt som det är en olycka om Iran skaffar det.

Det bästa vore om ickespridningsvatalet repsekterades. Nu utnyttjas det främst USA och Storbrittanien på ett sätt som får en att misstänka att det inte enbart är altruistiska skäl som ligger bakom.

 

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se