Persson dokumentären, sista delen

Ja så var det sista avsnittet sänt. Vad ska ska man säga....

Till att börja med så måste jag konstatera att jag instämmer i hans bedömning av dagens Nyheter och i synnerhet Henrik Brors. Tidningen är ett simpelt propagandablad som blandar in folkpartistisk propaganda mitt in i de ordinarie nyheterna.

Min uppfattning är att Göran Persson var en bra statsminister och socialdemokratisk partiledare. hann redde upp efter Bildtregimens fiasko i början av 90 talet. Persson lyckades också motbevisa de moderater som i början av 90 talet hävdade att välfärdsstaten var omodern och omöjlig att förena med en globaliserad ekonomi. Nyliberalismen besegrades i grunden. Det är liksom inte en slump att den så kallade Alliansens enda möjlighet att vinna förra valet var att låtsas vara bättre socialdemokrater än socialdemokraterna själva.

Sen var/är han en av de mest lysande talare jag någonsin lyssnat på. En storstilad retoriker som kan hålla de mest bländande ideologiska anföranden jag har hört sen Palmes dagar.

Jag ser fram emot att få läsa hans politiska memoarer. Det som förbryllar/förvånar mig är dock hans förbehållslöst ärliga kommentarer om hans egna medarbetare. Varför? Och varför nu?

Tage Erlander som jag vet att Göran ser upp till skrev sina memoarer. Lysande politisk och ideologisk svensk historia. Först efter att han och de flesta av hans samtida hade dött så publicerades hans dagboksanteckningar. I dem så är Tage, rak, ärlig och elak (bitvis).

Jag tror att Göran borde ha gjort något liknande....