Fungerar psykiatrin i Stockholm?

De senaste dagarna har Dagens Nyheter skrivit om de växande köerna inom psykiatrin. De senaste åren har köerna tredubblats och många människor som lider av svårångest,djup sjukdom eller som är suicidbenägna får inte den hjälp som de borde få.

De ansvariga borgerliga politikerna hävdar att psykiatrins resurser har byggts ut och att man arbetar hårt med att öka produktiviteten. den högste tjänstemannen i landstinget hävdar att man ska använda sig av "piskan" för att få verksamheterna att ta emot fler patienter.

Jag tror säkert att man kan få enskilda enheter inom psykiatrin att arbeta bättre, men jag ocså att problemet med psykiatrin i Stockholm är mer komplicerat än hur det hitintills har beskrivits i tidningarna.

En av orsakerna till psykiatrins kris i Stockholm är effekterna av Vårdval Stockholm. Primärvården i Stockholm belönar en uppgift endast; Korta snabba och många besök hos allmänläkare på vårdcentralerna.... En effekt av vårdval Stockholm, när det infördes var att vårdcentralerna snabbt skar ner på antalet psykologer och kuratorer.

I västra Stockholms kommun minskade antalet anställda psykologer på vårdcentralerna under det första året av Vårdval Stockholm från 26till 4. Första linjens psykiatri. Dvs de som först ska möta medborgare som mår dåligt drababdes av ett veritabelt stålbad. Hur effekterna blev för psykiatrin i övrigt tror jag avspeglar sig iden djupa kris som psykiatrin befinner sig i.

Jag tycker att hela situationen är djupt tragisk. Vi vet att den psykiska ohälsan tilltar. Den ökar särskilt kraftigt bland de unga människor som har svårigheter att hitta jobb eller bostad. I den period av livet när ungdom blir vuxen så har dagens Sverige blivit oerhört hårt och kallt för de som inte lyckas med en gång. Vi behöver förbättra och förändra psykiatrin.men vi behöver också bygga ett mänskligare samhälle.