Palme

Olof Palme

Jag är en demokratisk socialist med stolthet och glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika, när jag for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som ung kom öga mot öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.
Jag blev det när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som bröt marken för demokratin i Sverige, när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som lyft landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik. När jag själv fick vara med och arbeta för ATP och fick möta de privilegierades socialistkampanjer när vanliga löntagare ville trygga sin ålderdom, det var det ni höll på med då.

Jag blev det under många år av samarbete med Tage Erlander då jag lärde mig vad demokrati och humanism är och med nära vänner som Willy Brandt, Bruno Kreisky och Tryggve Bratteli, som riskerade livet i kampen om människovärdet.

Men viktigare är att jag bestyrks i min övertygelse när jag ser ut i världen, när jag ser krigen och kapprustningen och massarbetslösheten och klyftorna mellan människorna.

Jag bestyrks i min övertygelse när jag i vårt eget land ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, spekulation och fiffel gripa omkring sig.

Visst är jag en demokratisk socialist. Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land, jag är det med glädje för jag vet att vi har viktiga arbetsuppgifter framför oss efter det borgerliga vanstyret

Visst är jag demokratisk socialist; som Brantling när han genomförde rösträtten; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan.”

Generaldirektörerna och politiken

En av de saker som irriterat mig länge är när Generaldirektörer eller ombudsmän börjar leka politiker. I synnerhet verkar deras respektive pressavdelningar ha tagit för uppgift att "profilera" höga vederbörande med olika lämpliga utspel. I synnerhet på DN debatt.

Sekos ordförande har uppenbarligen noterat samma sak därav hans artikel där idag. Han påstår att ett antal generaldirektörer bedriver borgerlig propaganda. Jag är inte riktigt lika säker på att jag definerar borgerlig propaganda på samma sätt som Janne Rydén. Att tex diskutera vilken pensionsålder som är lämplig när folkhälsan förbättras och levnadslängden ökar, definierar i alla fall inte jag som borgerligt tänkande. Då finns det bättre exempel. Själv har jag ett särskilt gott öga till det formellt politiskt neutrala konkurrensverket....

Janne Rydén har däremot rätt i att många av dagens tjänstemän har definitiva svårigheter att hålla sig ifrån den politiska arenan. Statens tjänstemän ska verkställa de folkvaldas beslut. Statens tjänstemäns arbete ska präglas av oväld och neutralitet, tycker jag. Striden om mål, vägval och samhällsvärderingar är däremot de folkvaldas arena.

Förövrigt tänker jag inte kommentera den så kallade mailskandalen, mer än vad Magnus gort. Jag instämmer i hans bedömning. Idioter oavsett vilket parti de tillhör är ju allt för framgångsrika med att se till att vi inte får prata politik och vägval, istället handlar allt om "affärer"

Positiv särbehandling?

Imorgon kommer den statliga diskriminingskommittén föreslå att man inför postiv särbehandling vid rekryteringar.

I mina ögon är det befängt att särbehandla enskilda människor när man gör anställningar. Var och en måste prövas på sina egna meriter. Därför är det glädjande att bland annat LO tar så kraftfullt avstånd från denna återvändsgränd.

Visst är det angeläget att vidta kraftfulla åtgärder före att komma åt de ökande etniska och klassmässiga klyftorna i Sverige. Att införa positiv särbehandling är emellertid detsamma som att skjuta sig själv i foten. Det finns politiska krafter i vårt land som skulle jubla, och se en chans att göra samma politiska genombrott som i Danmark och Norge.


Kampen mot etnisk och social diskrimering behöver förstärkas. Jag är övertygad om att de avgörande möjligheterna finns att finna inom skol- och bostadspolitikens områden.

Bristen på bostäder som kan efterfrågas av alla i alla stadsdelar leder till ofrivillig bostadsegregation. Ohämmad expansion av friskolor (inte minst religiösa sådana) samt oförmågan att fördela resurser till de som behöver dem mest leder till ökande klassklyftor i skolväsendet.

Bostäder på fältet?

Årstad

Stockholms handelskammare har lagt fram ett förslag om att bygga 2000 nya bostäder på Årstafältet. Till detta vill man ha en ny stadspark "Europaparken".
Den nya stadsdelen Årstad är tänkt att knyta ihop Årsta, örby och östbergahöjden. Man vill bygga tätt, tanken är att det är en ny stadsmiljö som ska växa fram. Själv är jag försiktigt positiv. Stockholm behöver mer bostäder och visst bör man ta intryck utav det efterfrågetryck efter bostäder i stadmiljö som finns.

Sen är det minst lika viktigt att understryka att det bör byggas för olika sorters inkomstgrupper. Ska det byggas så bör en ny stadsdel innehålla olika upplåtelseformer, och olika stora lägenheter. Stockholms har redan alldeles för många segregerade rikedomsgetton idag- vi behöver inte ett till.

En antikapitalistisk betraktelse...

Många har låtit sitt politiska intresse den senaste veckan koncentrera sig kring konstitutionsutskottets förhör med olika tjänstemän och politiker. Så inte jag. Jag har tycker att tsunamikatastrofens efterspel är en sorglig och ganska smaklös historia. Och då menar jag att såväl regeringssidan som oppositionssidan förtjänar kritik.

För mig har istället den gångna veckans två viktigaste händelser varit beskedet att Bacho lägger ner sin fabrik i Enköping. en mer än hundra år gammal industritradition försvinner. Verksamheten i Enköping försvinner til Spanien istället. På TV ser jag gråtande arbetare som arbetat tjugo, trettio år på företaget som nu ställs utan jobb. Direktören låter hälsa " Det är priset vi får betala för den globala värd vi lever i i dag."

Till saken hör att Bachos fabrik inte var olönsam, tvärtom den var oerhört vinstgivande. Fast tydligen inte tillräckligt mycket vinstgivande. Beslutet att avskeda arbetarna vid den vinstgivande fabriken fattades utav SNA Europe-koncernen dit Bahco hör.

För mig som demokratisk socialist understryker det ånyo att ägarfrågorna ingalunda är oviktiga som alltför många naivt tycks tro.

Det andra händelsen är det rättsliga efterspelet till Skandiaafären. I det fallet handlar det om personlig girighet som i slutändan drivit makten och inflytandet över ett av Sveriges viktigaste företag utomlands. Även om rättvisans kvarnar mal långsamt så gläder det mig att rättegången är inledd.

Döp om Danmark!

Jag har skrivit om den hemska situation som Danmark hamnat i tidigare. Min uppfattning är att den danska regeringen och delar av det danska folket har mycket att lära vad gäller synen på immigranter och minoriteter. Samtidigt är pressfrihet och rätten att häckla religioner oerhört viktigt att slå vakt om.

Samtidigt måste jag understryka att en av de saker som gillar mest hos vårt sydliga grannland är deras humor och självironi. (Här har vi svenskar mycket att lära). Nu har kommunikationsforum i Danmark insett situationens allvar. Krisen har förstört "Danmark" som företagsnamn/brand något måste göras....


"Et brand i brand - hvad nu?

Mandag d. 13 februar 2006
Der udskrives hermed en navnekonkurrence. Opgaven er at finde et nyt navn, logo og værdigrundlag til det land, der tidligere gik under navnet Danmark. Landet har under de seneste ugers uroligheder frasagt sig alle ydre kendetegn, ambassaderne er rømmet, og indbyggerne er gjort til internationale pariaer"

Låt oss hjälpa dem låt oss hitta på nya märkesnamn åt våra sydliga grannar. Samtidigt utlyser jag en tävling för att hitta nya namn på vårt kära fosterland. Är inte "Sverige" gammalmodigt? Finns det inte bättre namn att sälja hem vårt budskap med utomlands. Bästa tävlingsbidrag kommer att få en gammeldansk i pris!

Länge leve dialekterna

Jag tycker att dialekter är kul. Inte minst älskar jag att försöka lista ut varifrån folk kommer, när de snackar. Föga förvånande uppskattar jag Fredrik Lindströms "Svenska dialektmysterier". Sen är det en annan sak att jag är fullständigt oduglig på det, jag gissar fel hela tiden.

Hoppet står till Aftonbladet som står till tjänst med följande länk.

Nu handlar det bara på att öva och öva. En vacker dag kanske jag kan visa mig utanför Eken, utan att riskera både det ena och andra...

Citybanan tur och retur...

Så var det dags igen. Med jämna mellanrum så fylls media med larmrapporter om att citybananans finansiering är osäker, ja att hela projektet står och svajar.

Moderater brukar vid varje sådant tillfälle tycka om att passa på att hoppa på regeringen och säga att socialdemokratin är stockholmsfientlig.

Vad är det då som skett just nu. Jo idag kommer Sven Hulterström (regeringens kontaktperson för projektet) att avge sin årliga rapport till regeringen där han berättar det som redan sedan länge är känt. Det blir dyrare.

Jag är i grunden inte särskilt orolig. Citybanan är nödvändig. Den kommer att fördubbla pendel och regionaltågskapaciten genom Stockholm. Den kommer dessutom att förbättra situationen dramatiskt för fjärrtågstrafiken genom hela mellansverige.

Citybanans bästa vänner och garranter är i själva verket alla socialdemokratiska kommunalråd och landstingsråd i hela mellansverige som inte tänker finna sig i att regeringen inte tar ansvar för denna nödvändiga investering.

Sen förstår jag att det finns de som av valtaktiska skäl gärna ropar - Vargen kommer, vargen kommer...

Uppföljning....

Läser äntligen City har inte hunnit förrän sent på kvällen. Där säger Messing följande....

"Infrastrukturminister Ulrica Messing säger till City att de har en beredskap för fördyringen.

Regeringen är även beredd att se över kostnadsfördelningen.
– Det här är framför allt ett nationellt projekt. Räddningsgångarna har visat sig dra upp kostnaderna och vi kommer aldrig att tumma på säkerheten, säger Ulrica Messing."

Lite beröm skadar aldrig...

Jag kan inte låta bli att tipsa om följande lilla blogglänk.

Hövdingarna har höjt stridsyxan!

Dagens mest roande inlägg måste väl ändå vara Anders Björcks (fd M) påhopp på Mats Svegfors (fd M). Björck, landshövding i Uppsala är förbannad på Svegfors, landshövding i Västmanland tillika ordförande i Ansvarskommittén.
Mats Svegfors har haft oförskämdheten att förutsättningslöst titta på Sveriges geografi och att antyda att Sverige kan klara sig med färre regioner/län i framtiden. Uppenbarligen tycks Björck tro/befara att länet i Uppsala skall slukas av Västmanland eller något ännu värre...

Dessutom är Björck upprörd över att Svegfors inte hatar landstingen. Som exempel på att just landsting är lömska och inkompetenta anför Björck att landstingen inte klarar av att investera i en protonterapianläggning. Som landstingspolitiker kan man inte annat än förvånas över detta besked. Sanningen är att det sedan länge redan i praktiken är klart att det kommer att investeras i en sådan. Den kommer att placeras i Uppsala. (Ja du läste rätt, i Björcks hemlän).

Själv kan jag inte låta bli att fundera över länsstyrelsers framtida roll. Den som följt den lätt absurda situationen i Stockholm kan ju konstatera att Länstyrelsen i Stockholm är emot förbifart Stockholm. För mig känns det lite konstigt, eftersom jag sitter i länsstyrelsen och är stark anhängare till ett byggande av förbifarten. Jag vet dessutom att den helt överväldigande majoriteten i länsstyrelsen delar min uppfattning. Ändå är länstyrelsen emot. Konstigt eller hur?

Kiruna Stockholm tur och retur

Mötte Lars Törnman (Kirunapartiet) i en debatt i Tv Stockholm i morse, om det eventuella förslaget om extra grundavdrag på 1000 kr för de som bor i glesbygdskommuner.

I mitt tycke är förslaget sällsynt korkat och omöjligt att försvara. Vi ska ha skatter (höga) och vi ska ha fungerande skatteutjämning och regionalpolitik. Hela Sverige ska leva! Men varför ska familjen Tumturk i Alby, Botkyrka med samma inkomst som familjen Svensson i Kiruna betala högre statlig inkomstskatt?

Det är alltid kul att munhuggas med Lasse, han försvarar sin region med glöd. Samtidigt är han lika ensidigt enögd som Stockholmsmoderaterna. Enligt Lasse står Norrbotten för allt som är gott i landet. i princip försörjer elkraften och gruvorna resten av Sverige. och det är bara rätt att Stockholmare pröjsar.

Moderaterna i Stockholm tycks å andra sidan tro att all välfärd skapas innanför Stockholms tullar. Stockholmarna och de som bor i de rika nordostkommunerna har inget ansvar för hur välfärden fungerar för resten av det här landets invånare. Låt var och en sköta sig själv.

I mitt tycke är Sverige en nation där vi har ansvar för att hela landet fungerar. Vi ska självfallet ha utjämning mellan rika och fattiga regioner. Det vore orimligt om de rika och välbärgade på Lidingö och i Täby skulle kunna leva i små miljonärsparadis med låga skatter, samtidigt som välfärden i Norrbotten havererar.

En förutsättning för landets framtida välfärd är att alla delar av landet får förutsättningar för att skapa nya jobb och välfärdstillväxt.

Statens skatteintäkter måste emellertid bygga på tydlighet och rättvisa. Höginkomsttagare och förmögna ska betala mer än fattiga. Bostadsorten ska inte vara det bestämmande, när den statliga inkomstskattesatsen beräknas, tycker jag. Fast det är väl bäst att vara tydlig när det gäller fastighetskatten. Det är en bra skatt och den bör självfallet utgå ifrån fastighetens värde.

Ifall det här rent ut sagt korkade förslaget verkligen läggs fram, så kommer jag att börja driva krav om höjt grundavdrag, för de som bor i Stockholmsregionens utsatta stadsdelar.